Alfhilde 🦊⚔️

Alfhilde 🦊⚔️

KRIF Hockey

Kalla Kriget, en historia

Adrian Johansson

KRIF Hockey

Xerxes

Wednesday

𝕌𝕝𝕡𝕙 🇸🇪🏴󠁧󠁢󠁥󠁮󠁧󠁿🇺🇸🇮🇷ॐ1766-Based-

@UlphWahlbom

Apr 9

#PFAS Story: När jag var 5-6 år så brann en verkstad ner på gården där vi bodde. Brandkåren eftersläckte med brandskum (PFAS). Vår dricksvattensbrunn låg bara 50 meter från brandplatsen... Undrar hur många kilo PFAS man druckit genom åren man växte upp... Sedan lekte man naturligtvis på marken där det brunnit och grävde i jorden. Big mistake. "Ökad risk för autism" Lite hoppfullt om PFAS: Det finns många alternativ till PFAS (per- och polyfluoralkylsubstanser, de så kallade "evighetskemikalierna"). PFAS används främst för att göra material vatten-, fett-, smuts- och värmeavvisande, men de är mycket persistenta i miljön och kan vara skadliga för hälsa och ekosystem. Forskning och industrin har utvecklat både kemiska och tekniska ersättningar för många användningsområden, även om prestandan inte alltid är exakt densamma i alla extrema fall. Många outdoor-märken erbjuder nu PFAS-fria varianter av jackor, byxor och skor. Impregneringssprayer utan PFAS finns också (t.ex. vaxbaserade). Matförpackningar och livsmedelskontakt: - Moldad fiber eller papper med biobaserade beläggningar (t.ex. från Kemira eller andra i ZeroF-projektet). - Akrylater, polyuretan eller silikon-baserade barriärer. - Vax eller kiselbaserade beläggningar. Det går att producera fettresistenta förpackningar utan PFAS, även om det ibland kostar mer. Marknadsandelen för PFAS-fria alternativ har ökat, och det finns databaser som visar lämpliga ersättningar. Stekpannor och non-stick-beläggningar - Gjutjärn eller rostfritt stål (klassiska och hållbara alternativ). - Keramiska beläggningar. Undvik "non-stick" om det inte explicit anges som PFAS-fritt. Brandskydd och brandskum (AFFF): - Fluor-fria skum (F3 – fluorine-free foams), t.ex. baserat på kolväten, detergenter, protein eller siloxaner. - Exempel: Respondol, RE-HEALING, Orchidex, MOUSSOL eller Ecopol. Militär och räddningstjänst fasar ut PFAS-skum i många länder, och prestandaförbättrande tillsatser (som octanol eller biochar) testas för att matcha gamla skum bättre. Industri och andra områden (plaster, beläggningar, elektronik): - PFAS-fria polymerer som PEEK, POM, PA (nylon), PET eller TECAPEEK-serien (från tillverkare som Ensinger). - Silikon, nanofibrer eller keramiska tillsatser. - För smörjmedel och ytbehandlingar: Vissa vaxer eller icke-fluorbaserade alternativ. Det finns öppna databaser med hundratals (över 500) potentiella ersättningar för olika funktioner som värmestabilisering, korrosionsskydd och vattentätning. För vissa kritiska applikationer (t.ex. extrem värme eller höga krav) pågår fortfarande utveckling. Prestanda: PFAS är extremt effektiva, så alternativen kan kräva tjockare lager, annan design eller kompromisser i vissa fall. Men för många vardagsprodukter räcker de gott och väl. Säkerhet: Vissa alternativ (t.ex. vissa siloxaner) har egna miljöaspekter som behöver utvärderas, men de är generellt mycket mindre persistenta än PFAS. Tillgänglighet: Kolla märkningar som Svanen, Bluesign, OEKO-TEX eller "PFAS-free"/"fluorine-free". Organisationer som ChemSec, EWG och Green Science Policy Institute har listor över PFAS-fria produkter. Regleringar: EU och Sverige driver på utfasning (t.ex. via REACH), så fler alternativ blir tillgängliga och billigare över tid. Om du vill minska PFAS i vardagen: - Välj gjutjärn/rostfritt istället för non-stick. - Köp impregnering utan PFAS (t.ex. vaxbaserad). - Undvik vattenavvisande kläder om de inte är märkta som PFAS-fria. - Välj miljömärkta förpackningar och produkter. ------------------------------------------------- Effekter på hälsa (människor): - PFAS tas upp via dricksvatten, mat (särskilt fisk och skaldjur), damm och produkter. De binder till proteiner i blodet och lagras länge i kroppen (halveringstid kan vara flera år). De mest välstuderade effekterna inkluderar: - Immunsystemet - Försämrat antikroppssvar efter vaccination (särskilt hos barn). Minskad förmåga att bekämpa infektioner. Vissa studier kopplar det till allvarligare förlopp vid infektioner som COVID-19. - Lever och metabolism - Förhöjda leverenzymer, förändrad fettmetabolism och högre kolesterolnivåer. Kan bidra till leverpåverkan och metabola problem. - Reproduktion och utveckling - Lägre födelsevikt, ökad risk för graviditetskomplikationer (t.ex. havandeskapsförgiftning/preeklamsi), minskad fertilitet, påverkan på pubertet och utveckling hos barn. Foster och små barn är extra känsliga. - Endokrina effekter - Störningar i sköldkörtelhormoner och andra hormonsystem. - Cancer - Ökad risk för njurcancer och testikelcancer (särskilt för PFOA, klassat som carcinogent av WHO/IARC). Evidensen för andra cancerformer är svagare. - Andra effekter — Njursjukdom, förändrad insulinreglering, eventuellt ökad risk för diabetes och effekter på hjärna/utveckling (t.ex. beteendeförändringar eller lägre IQ hos barn i vissa studier). Risken beror på exponeringsnivå, duration, tidpunkt i livet (kritiska fönster under graviditet och barndom) och vilken PFAS det gäller. EPA och andra myndigheter slår fast att det inte finns någon säker nivå för vissa PFAS – effekter kan uppstå även vid mycket låga doser. Kostnaderna för PFAS-relaterade sjukdomar uppskattas till miljarder dollar årligen i vissa länder. I Sverige och EU har studier (t.ex. från Ronneby och andra förorenade områden) visat liknande samband, inklusive högre kolesterol, leverpåverkan och immunpåverkan hos exponerade grupper. Effekter på miljö: - Persistens - Bryts inte ner biologiskt, kemiskt eller fotokemiskt under relevanta tidsskalor (kan finnas kvar i tusentals år). - Spridning - Finns i dricksvatten, ytvatten, grundvatten, jord, sediment, luft och regn över hela världen – även i Arktis och djuphavet. - Bioackumulation — Ackumuleras i växter, djur och människor. Långkedjiga PFAS (som PFOS) ackumuleras starkt i fet vävnad och lever hos djur. Kortkedjiga varianter är mer mobila och sprids lättare i vatten/grundvatten. - Ekotoxicitet — Påverkar vattenlevande organismer (fisk, groddjur, alger) genom toxicitet på reproduktion, utveckling och immunsystem. Kan störa hormonsystem hos djur. I terrestra ekosystem påverkas fåglar, däggdjur och markorganismer. Biomagnifikation i näringskedjan gör att toppredatorer (t.ex. rovfisk, fåglar, marina däggdjur) får höga halter. - Mark och jordbruk — Ackumuleras i jord och kan tas upp av grödor eller via slamgödsel. Bidrar till långsiktig förorening av livsmedelskedjan. Miljöeffekterna är globala och kumulativa. Även om förbud mot vissa PFAS (t.ex. PFOS och PFOA) har lett till minskande halter i vissa svenska sjöar (Vänern, Vättern, Mälaren), kvarstår problemet eftersom nya varianter används som ersättning och legacy-PFAS fortsätter läcka från mark och avfall. Viktiga aspekter och osäkerheter: - Blandningseffekter — Vi exponeras för många PFAS samtidigt; kombinationseffekterna är svåra att bedöma. - Kortkedjiga PFAS — Ofta mer mobila men inte ofarliga – forskning visar potentiellt liknande eller andra risker. - Sårbara grupper — Gravida, foster, småbarn, personer med hög exponering (t.ex. via förorenat dricksvatten eller yrke). - Regleringar — EU (inklusive Sverige) driver på breda restriktioner via REACH. Det finns gränsvärden för dricksvatten, men många experter anser att de inte är tillräckligt skyddande. I Sverige finns lokala problem (t.ex. kring brandövningsplatser som i Kallinge). Barn är särskilt sårbara för PFAS eftersom deras organ och system fortfarande utvecklas, de har högre exponering per kroppsvikt (mer mat, vatten och luft i förhållande till vikt) och effekterna kan visa sig senare i livet. PFAS passerar placentan under graviditeten och kan överföras via bröstmjölk, vilket innebär exponering redan från fosterstadiet. Neuroutveckling och hjärna: - Kognitiva, motoriska och språkliga förseningar - Prenatal och tidig exponering kopplas till sämre kognitiv, motorisk och språkutveckling i spädbarnstiden. Ökad risk för beteendeproblem som hyperaktivitet, uppmärksamhetsproblem och externaliserande beteenden. - Ökad risk för autism och utvecklingsstörningar - Vissa studier visar högre odds för autism spectrum disorder (ASD) och developmental delay vid högre PFOA- och PFHpA-nivåer. Andra PFAS-varianter visar ibland motsatta eller inga effekter.