Forskare behöver vara vaksamma på hur de kommunicerar för att inte (fortsätta) sprida en bild av transspråkande som en etablerad och empiriskt välförankrad kunskapsbildning om hur andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling kan stärkas. Text i Vi lärare av M Haake och mig: vilarare.se/amneslararen-sve…

Detta läsår har jag haft en timmes stödundervisning med utvalda elever. Under den har jag repeterat det som berörts under tidigare lektioner och förberett kommande. Stödet har varit direkt avgörande för elevernas lärande. Det kan inte ges medan den ordinarie undervisningen pågår.

Metodiken kastades ut ur lärarutbildningen, kvar blev torrsim i Foucault, Bourdieu o Vygotskij‑namndroppande. Studenter fick analysera genus o klass men saknade verktyg för klassrummet, mindre undervisning o en utbildning som fjärmade sig från verkligheten vilarare.se/nyheter/vi-larar…

Att ägna sitt liv åt att föra krig mot skolan som kunskapsförmedlande institution, för att sedan ondgöra sig över kunskapsluckorna det skapat hos min generation? Jag tycker att det är vulgärt.

Hela texten bör läsas! Plockar här ändå ut några 'bitar': "Vad som menas med transspråkande har med åren blivit alltmer oklart I dag används begreppet oftast för att beskriva att elever använder alla sina språk. Hur en transspråkande pedagogik ska gå till specificeras sällan utöver att lärare ska uppmuntra och inkludera flera språk i undervisningen." Leder transspråkande faktiskt till att elever lär sig svenska bättre? Det vet vi inte, då det "inte är den sortens frågor som undersökts". I den systematiska litteraturöversikten över svensk svensk forskning om transspråkande mellan 2013 och 2024 som Frida Splendido och Anders Agebjörn gjort finns inte en enda studie (presenterade i de 152 ingående vetenskapliga publikationerna) som mätt transspråkandets effekter på elevernas svenskkunskaper.

Ett fantastiskt temanummer om SVA publicerat i Vi Lärare idag. T.ex. intervjun med Tomas Riad: "Elever som inte har svenska som modersmål måste lära sig svenskans ljudsystem och befästa fonemen som separerade enheter. Därefter krävs explicit och metodisk färdighetsträning så att läsavkodningen automatiseras. Det gäller även för äldre nyanlända elever Hur lärare ska bedriva den här undervisningen måste preciseras och tydliggöras, både på lärarutbildningar och i styrdokument. För att klara sig på ett nationellt gymnasieprogram behöver en elev kunna 10 000–15 000 ord. Ska elever med utländsk bakgrund nå dit krävs både systematisk ordinlärning och en effektivare läsundervisning. – Läsning är det realistiska sättet för dem att få ett tillräckligt stort ordförråd, givet deras utgångsläge." vilarare.se/amneslararen-sve…

Djupt oroad vad AI ställer till med i skolan för både lärare och elever. Att omfamna tekniken i skolan är på sikt bekymmersamt på många olika plan. vilarare.se/amneslararen-sve…

What to do when "Research Shows" shuts you down: A guide for parents and teachers youtu.be/6T6cDtFIfVA?si=QU3M…

Idag påpekade en elev att Engelbrekt hade namnsdag. Därför inledde jag tysklektionen med att prata om namnets (tyska) ursprung för att sedan berätta om Engelbrektsupproret, innan vi landade i ämnet för dagen: inkoativa verb. Ett riktigt skräckexempel på mallfri lektion m a o.

Då @miljopartiet´s skolpolitiske talesperson lajkar Troedsons konsultbudskap i skolfrågor på LinkedIn säger det en hel del om det skolpolitiska omdömet.Då fattar man inte att skolan kräver verklighetsförankrade åtgärder, inte reflexmässigt gillande av förenklade föreläsningsidéer

Jag: Vad ska man tänka på när man t.ex. skriver namn på världsdelar eller länder? Alla elever: Stor bokstav! Jag: Bra! Samma elever i texter: "afrika", "göteborg", "sverige", "umeå".. Det räcker inte att veta, det måste automatiseras!!

Den del av kognitionsvetenskapen som nu i enlighet med bland annat Lärarutbildningsutredningen och Läroplansutredningen förväntas få större genomslag i det svenska skolväsendet benämns ofta science of learning. Det är ett internationellt erkänt, empiriskt drivet och uttalat mångvetenskapligt kunskapsfält om hur lärande sker och hur undervisning kan utformas för att påverka lärandet. Detta vet debattörerna Pernilla Nilsson och Håkan Löfgren inget om (?) utan påstår att det som föreslås få utrymme är "studier av hur hjärnan processar information”, något som "kan integreras i utbildningsvetenskapen". Sammantaget framstår Nilssons och Löfgrens inlägg som ett försvar av utbildningsvetenskapen utan någon tydlig ansats att fråga sig varför olika aktörer upplever att utbildningsvetenskaplig forskning är otillräcklig i vissa frågor. Den fråga som borde ställas är varför lärare, skolledare, huvudmän och policyaktörer söker svar på en rad frågor inom science of learning i stället för inom svensk utbildningsvetenskap. tidningencurie.se/debatt/nya…

Skolans styrdokument är och har alltid varit politiska instrument. Att politiska reformer pekar i nya riktningar betyder inte att skolan plötsligt "politiseras". dennishjelmstrom.substack.co…

Det är sorgligt att vänsterblocket är så oinsatt och överlägset avfärdar den vetenskapligt grundade pedagogik som kan minska klassklyftorna. Detta är varför jag inte kan rösta på @socialdemokrat . De sviker de barn som behöver skolan allra mest. 😔💔 gp.se/debatt/mer-resurser-in…

Allvarligt talat @ygeman och @socialdemokrat - ni bör verkligen inte motsätta er en reform av dagens korrupta betygssystem. Även om varenda koncernskola skulle försvinna hade det varit enorma problem med betygssättningen.

I "gymnasieskolan och vuxenutbildningen kan digitala verktyg vara ett kraftfullt stöd för språkutveckling, inkludering och självständigt lärande. Men sedan jag för några år sedan började undervisa på högstadiet har jag blivit allt mer övertygad om att samma arbetssätt inte låter sig implementeras där." "Elever i denna ålder är i dag i hög grad databeroende och mobilberoende. Det kommande mobilförbudet riskerar därför att få begränsad effekt när eleverna samtidigt har ständig tillgång till sina Chromebooks." "För många fyller datorn samma funktion som mobilen: spel, underhållning och en möjlighet att mentalt lämna lektionen utan att lämna klassrummet." "Trots detta vågar få skolor ifrågasätta de personliga datorerna. Rädslan för att förlora elever – och därmed skolpengen – väger ofta tyngre än pedagogiska överväganden." Läsvärt av Anna Fitzgerald. Observera: Att ifrågasätta de personliga datorerna är inte samma sak som att vilja eliminera datorer från skolan. vilarare.se/nyheter/vi-larar…

"Det avgörande är hur de nya läro- och kursplanerna exekuteras. Tyvärr är det mycket, att döma av vad som hittills har kommit ut ur arbetet med de ämnesspecifika instruktionerna, som pekar i fel riktning." vilarare.se/nyheter/granskni…